Lite mer om Wicca
Innan du börjar läsa om vad Wicca är för mig och den Correllianska Traditionen, bör du vara medveten om att det finns flera olika Wicca traditioner som t ex Gardners, Dianska och Aradiansk Wicca. I stort är de lika varandra men skiljer sig på vissa punkter på ungefär samma sätt som protestanter skiljer sig från katoliker, Jehovas Vittne eller Pingstvännerna. Så har du läst om Wicca tidigare, bli då inte förvånad om du stöter på något här som skiljer sig från vad du läst innan du kom till den här sidan.
Wicca är en religion som handlar om din plats i Universum och din egen utveckling som andlig varelse. Det innebär att gå vidare genom den egna personliga resan – om att lära, växa och bli det mesta man kan vara. Ett sätt att förstå och interagera med Gudomligheten och Universum. Det är en livsbejakande väg för tillväxt och expansion.
Wicca bygger på vördnad för Naturen och hennes cykler, respekt för Jorden och alla hennes skapelser. Wicca vördar de naturliga krafterna i Universum och ser dem återspeglas i vår omvärld, och i varje individ och föremål.
Wicca har stor vördnad för Gudomen, som för oss har både en Moder och en Fader aspekt. Vi skiljer på den Universella Gudomen och den Personliga Gudomen. Den sanna naturen hos den Universella Gudomen är bortom namn och former och kanske även bortom dödlig förståelse. Vi jämför ofta Gudomen med en diamant med många fasetter, varje namn eller bild av Gudomen är som en fasett på diamanten. Diamanten som helhet speglar den Universella Gudomen, där oavsett vilken beskrivning eller namn vi ger den, så kan den aldrig riktigt innefatta hela naturen hos denna. Den kan bara tjäna till att begränsa vår förståelse av den. Facetterna i denna diamant speglar våra Personliga Gudomar genom många namn och former, både maskulina och feminina, hämtade från hela världen och från alla tider. Varje fasett kan övervägas separat, alla är vackra i sig själva, men alla är aspekter av samma sten. Det är från denna diamat vi väljer den Gudom vi framför allt samarbetar med, utifrån våra behov för stunden. De är våra beskyddare och det är hos dem vi söker ledning, inspiration och praktisk hjälp i både det dagliga livet och i andliga spörsmål. Dessa Gudommar kan bytas ut beroende på vårt behov för stunden.
Wicca tror på att Gudomen kommer till varje individ på det sätt som bäst förstås av den personen, och att detta är olika för olika människor. Wicca anser att förhållandet mellan en person och Gudomen är högst individuellt, personligt och subjektivt. Alla kommer inte att ha samma förståelse för Gudomen, eftersom alla inte är på samma plats, eller kan förstå utifrån samma nivå eller perspektiv. På grund av detta har ingen rätt att döma en annan persons relation med Gudomen eller val av Gudom.
Det är därför vi respekterar alla namn och former som har använts för att hedra Gudomen genom århundraden – Gudomen behöver dem alla, för att komma till alla människor på det sätt de bäst kan förstå dem.
Det vanligaste sättet för Wiccaner att närma sig Gudomen är i form av Gudinnans tre skepnader. De tre formerna är Jungfrun, Modern och Den Gamla (kallas även för Haggan) och symbolen är månen. Hennes make är Guden, som styr över solårets cykler och kallas bland annat Herren över Dansen. Hans symbol är solen. De betraktas som Polariteter, Motsatta men kompletterande krafter, på samma sätt som Yin och Yang.
I Vangelo Delle Streghe, som är en allgorisk skapelseberättelse, ses Guden som en emanation (har sitt ursprung från) från Gudinnan. Skapad av Henne är Guden Gudinnans Son. Skapad från Henne är Guden Gudinnans Broder. Förenad med Henne i en omfamning som skapar och bibehåller Universum, är Guden Gudinnans Älskare.
På en mer abstrakt nivå representerar Guden manifestationens princip. Gudinnan är Skaparen, Guden är det Skapade, tillsammans är de Skapelsen. Gudinnan är essensen, Guden är formen. Gudinnan är Ande och Guden är Materia. Gudinnan är evig och Guden är tidsbestämda cykler. Gudinnan är Liv och Guden är det Levande. Föreningen mellan dem producerar världen som vi känner den.
Wicca har även en mycket stark moralisk grund. Med "moral" menas att behandlar varandra på ett ärofullt och kärleksfullt sätt. Wicca har bara en lag, the Wiccan Rede, som alla traditioner är överens om; Gör som du vill, men skada ingen. Med andra ord hur du klär dig och vem du sover med angår ingen annan – det är inte vad vi menar med "moral". Men en moralisk person skadar inte andra människor, och det är kriteriet för allt moraliskt handlande. "Skadar jag någon?" Om du gör det, agerar du felaktigt.
Wicca är en Paganistisk, eller Hednisk religion. Ordet Pagan betyder "från landet" och speglar det faktum att hedningarna följer inhemska, urbefolkningens religioner snarare än Bokens religioner. Hedniska religioner byggs upp under årtusenden och är ett resultat av människors iakttagelser och erfarenheter - de är levande, växande religioner som kan förändras och ändras när förändringarna behövs. Hedniska religioner vördar de naturliga krafterna och cyklerna i livet, och det är från observation och interaktion med dessa som deras tro utvecklas.
Wicca saknar helt samband med Bokreligioner som, judendomen, kristendomen, islam och satanism. Bokreligionerna härstammar från den förment historiska förhandlingen mellan Abraham och Jehova, som är registrerad i deras Bibel. Bokreligionerna har alla gemensamma delar; tron på en slutlig Domedag, i en svartsjuk och hämndlysten Gud, i den grundläggande syndfullheten hos människan (kallas Original Sin) överlägsenhet av manligt kön, och tanken på helvetet, en plats för evig tortyr. Mest av allt tror Bokreligionerna på ofelbarheten i sin bok, Bibeln (och dess relaterade böcker Talmud, Q'uran, den Satanistiska Bibeln). Även dessa böcker är skrivna av människor, Bokens religioner hävdar att de var skrivna av Gud – detta är ett kännetecken för Bokreligionerna. Absolut ingen av dessa idéer delas av Wicca. Bokens religioner har ett helt annat ursprung än de hedniska religionerna, och en helt annan historia.